Biverkningar av retatrutid per dos: illamående, stickningar och puls

Biverkningar av retatrutid: det viktigaste

Biverkningarna av retatrutid är främst gastrointestinala, och förekomsten ökar i allmänhet med dosen. Siffrorna nedan kommer från publicerade studier och pressmeddelanden från Lilly; senast granskade i september 2026.

• I fas 3-studierna TRIUMPH drabbades 13,7 till 43,2 procent av deltagarna som fick retatrutid av illamående, jämfört med 5,8 till 14,8 procent med placebo, beroende på studie och dos.
• Den högsta förekomsten av illamående i fas 3 var 43,2 procent med 12 mg i TRIUMPH-4, jämfört med 10,7 procent med placebo.
• I fas 2 hade startdosen stor betydelse: vid samma måldos på 8 mg var förekomsten av illamående 17,1 procent med en startdos på 2 mg och 60,0 procent med en startdos på 4 mg.
• Dyestesi, det vill säga stickningar eller förändrad känsel i huden, förekom hos 20,9 procent med 12 mg i TRIUMPH-4, jämfört med 0,7 procent med placebo.
• Pulsen ökade med dosen i fas 2-studien om obesitas, nådde sin topp omkring vecka 24 och sjönk sedan; i TRIUMPH-3 skilde sig antalet kardiovaskulära händelser inte signifikant från placebo.
• I TRIUMPH-1 till TRIUMPH-4 avbröt 3,8 till 18,2 procent av deltagarna behandlingen på grund av biverkningar, jämfört med 4,0 till 4,9 procent med placebo.

Gå direkt till biverkningar per dos, puls och kardiovaskulär säkerhet eller vanliga frågor. För själva doseringsschemana, se doseringsguiden för retatrutid.

Vad är retatrutid?

Retatrutid (LY3437943) är en experimentell peptid från Eli Lilly som ges en gång i veckan och aktiverar tre hormonreceptorer samtidigt: GIP, GLP-1 och glukagon. I studierna injiceras den subkutant en gång i veckan.

Utvecklingen är inriktad på obesitas, typ 2-diabetes och relaterade tillstånd. Fas 3-programmet omfattar TRIUMPH-1 till TRIUMPH-4 och TRANSCEND-T2D-studierna, och översikten över retatrutid och TRIUMPH-resultaten beskriver substansen och viktresultaten i detalj. Den här guiden fokuserar på tolerabilitet. Se avsnittet om juridisk status och dopningsstatus för information om godkännande och tillgång.

Så verkar retatrutid i kroppen

Retatrutid aktiverar receptorerna för GIP, GLP-1 och glukagon. Signalering via GLP-1 och GIP minskar aptiten och kaloriintaget, medan aktivitet vid glukagonreceptorn bidrar till energiförbrukningen.

Preklinisk forskning beskriver molekylen som balanserad vid glukagon- och GLP-1-receptorerna och starkare vid GIP-receptorn. En musstudie kopplar glukagonsignalering i levern till snabbare nedbrytning av PCSK9 och lägre LDL-kolesterol, men den mekanismen har inte visats för retatrutid hos människor.

Farmakokinetiken är dosproportionell, med en halveringstid på cirka 6 dagar, vilket stöder dosering en gång i veckan. I studierna är gastrointestinala besvär de biverkningar som rapporteras oftast.

De vanligaste biverkningarna av retatrutid (gastrointestinala)

Gastrointestinala besvär, främst illamående och diarré, är de vanligaste biverkningarna i studier av retatrutid. Illamående och kräkningar ökade i allmänhet från 4 mg till 12 mg, medan diarré var lika vanlig eller mindre vanlig med 12 mg än med 9 mg i TRIUMPH-1, TRIUMPH-3 och TRIUMPH-4. Studierapporterna beskriver besvären som oftast lindriga till måttliga.

Illamående är den vanligaste händelsen i de flesta studier; i TRIUMPH-3 rapporterades diarré oftare (30,1 och 24,4 procent jämfört med 21,7 och 22,4 procent för illamående). I de fyra TRIUMPH-studierna varierade förekomsten av illamående från 13,7 procent med 4 mg i TRIUMPH-2 till 43,2 procent med 12 mg i TRIUMPH-4, medan motsvarande placeboförekomst låg mellan 5,8 och 14,8 procent. Förstoppning ökade med dosen i de två studier som rapporterar den, diarré ökade inte konsekvent (den var mindre vanlig med 12 mg än med 9 mg i TRIUMPH-1, TRIUMPH-3 och TRIUMPH-4), och inte alla studier rapporterar varje symtom.

Bland TRIUMPH-studierna rapporteras minskad aptit endast för TRIUMPH-4: 19,0 procent med 9 mg och 18,2 procent med 12 mg jämfört med 9,4 procent med placebo. I fas 2-studien på personer med typ 2-diabetes förekom lindriga till måttliga gastrointestinala besvär hos 35 procent av deltagarna i samtliga retatrutidgrupper (67 av 190), från 13 procent med 0,5 mg till 50 procent i gruppen med 8 mg och snabb dosökning, jämfört med 13 procent med placebo.

De exakta siffrorna per studie och dos finns i tabellen över biverkningar per dos. Vad studierna visar om hanteringen av dessa besvär beskrivs under hur länge biverkningarna varar och vad som hjälper.

Biverkningar av retatrutid per dos

Förekomsten ökar med dosen i de flesta jämförelser: illamående i TRIUMPH-1 förekom hos 28,6 procent med 4 mg, 38,4 procent med 9 mg och 42,4 procent med 12 mg, jämfört med 14,8 procent med placebo. Samma mönster gäller inte för alla symtom, eftersom diarré i TRIUMPH-1, TRIUMPH-3 och TRIUMPH-4 var mindre vanlig med 12 mg än med 9 mg (tydligt i TRIUMPH-3: 24,4 jämfört med 30,1 procent).

Ett streck betyder att siffran inte rapporterades i källan. Alla TRIUMPH-siffror kommer från Lillys pressmeddelanden (december 2025 till juli 2026); vetenskapligt granskade publikationer om dessa fyra studier saknas ännu. Raden för TRANSCEND-T2D-1 kommer från den vetenskapligt granskade publikationen i Lancet, och värdena i en och samma cell anges i dosordning.

Ett mönster är värt att uttrycka tydligt: det går inte att generellt säga att 9 mg tolereras bättre än 12 mg. I TRIUMPH-1, TRIUMPH-3 och TRIUMPH-4 avbröt fler deltagare med 12 mg, medan gruppen med 9 mg hade högre andel behandlingsavbrott i TRIUMPH-2.

Dyestesi (stickningar i huden) vid behandling med retatrutid

Dyestesi innebär stickningar, sveda eller en på annat sätt förändrad känsel i huden utan uppenbar orsak. I TRIUMPH-4 förekom det hos 20,9 procent med 12 mg och 8,8 procent med 9 mg, jämfört med 0,7 procent med placebo.

Ingen annan studie kom i närheten av de 20,9 procenten med 12 mg i TRIUMPH-4: förekomsten var 5,1 till 12,5 procent i TRIUMPH-1, 4,5 till 7,3 procent i TRIUMPH-2, 6,4 procent med båda doserna i TRIUMPH-3 och 2,3 till 4,5 procent i TRANSCEND-T2D-1 jämfört med 0,0 procent med placebo. I fas 2-studien om obesitas förekom allodyni, det vill säga smärta vid lätt beröring, endast i gruppen med 12 mg, hos 4 av 62 deltagare.

I TRIUMPH-4 beskrev Lilly dyestesi som oftast lindrig och sällan en orsak till att avbryta behandlingen. Händelsen framträder i studierapporterna som en egen signal, skild från de gastrointestinala effekterna.

Retatrutid, puls och kardiovaskulär säkerhet

I fas 2-studien om obesitas ökade pulsen dosberoende, nådde sin topp omkring vecka 24 och sjönk sedan. Pressmeddelandena om TRIUMPH innehåller inga pulssiffror, och de fullständiga TRIUMPH-publikationerna saknas fortfarande.

Antalet kardiovaskulära händelser finns dokumenterat för TRIUMPH-3, där deltagarna hade befintlig hjärt-kärlsjukdom. I den studien uppgick antalet allvarliga kardiovaskulära händelser (MACE) enligt definitionen med fem komponenter (MACE-5) till 44 med retatrutid jämfört med 52 med placebo, med en hasardkvot på 0,82 (95 procents konfidensintervall 0,55 till 1,22). Enligt definitionen med tre komponenter (MACE-3) var antalen 27 respektive 23, med en hasardkvot på 1,12 (0,64 till 1,96).

Båda konfidensintervallen omfattar 1, så ingen av skillnaderna var statistiskt signifikant, och antalet händelser är litet. TRIUMPH-3 utformades inte som en kardiovaskulär utfallsstudie; den särskilda studien TRIUMPH-Outcomes (NCT06383390) planerar cirka 10 000 deltagare och pågår till omkring 2029.

Behandlingsavbrott: hur ofta biverkningar leder till att behandlingen avslutas

I TRIUMPH-1 till TRIUMPH-4 avbröt 3,8 till 18,2 procent av deltagarna behandlingen på grund av biverkningar, jämfört med 4,0 till 4,9 procent med placebo. Siffror per dos finns i tabellen över biverkningar per dos.

I TRIUMPH-4 var andelarna för retatrutid lägre bland deltagare med BMI på minst 35 vid studiestart: 8,8 procent med 9 mg och 12,1 procent med 12 mg, jämfört med 4,8 procent med placebo. I den vetenskapligt granskade studien TRANSCEND-T2D-1 avbröt 2 till 5 procent av deltagarna med retatrutid på grund av biverkningar, jämfört med ingen med placebo.

Hur länge biverkningar av retatrutid varar och vad som hjälper

Rapporterna från fas 2- och TRIUMPH-studierna anger ingen typisk varaktighet för magbesvär, och den enda åtgärd för bättre tolerabilitet som de dokumenterar är att börja med en lägre dos och öka långsammare: i fas 2 förekom illamående hos 17,1 procent vid 8 mg med en startdos på 2 mg, jämfört med 60,0 procent med en startdos på 4 mg. Fas 3-programmet börjar med 2 mg och ökar dosen var fjärde vecka (stegen 2, 4, 6, 9 och 12 mg) upp till måldosen 4, 9 eller 12 mg.

Vad studierna visar om tidsförloppet

Studierapporterna beskriver inget testat protokoll för att hantera illamående, diarré eller andra magbesvär. Det enda dokumenterade tidsförloppet, för pulsen, beskrivs under puls och kardiovaskulär säkerhet.

Halveringstiden på cirka 6 dagar förklarar doseringsschemat med en dos per vecka; det är ett farmakokinetiskt mått, inte ett mått på hur länge biverkningar varar.

Fas 2: illamående efter startdos

Registerresultat för fas 2-studien om obesitas (NCT04881760). Siffran 60,0 procent gäller gruppen med 8 mg och snabb dosökning, och jämförelsen mellan de två grupperna med 8 mg visar att startdosen, inte måldosen, gjorde skillnaden.

Biverkningar av retatrutid jämfört med tirzepatid och semaglutid

Retatrutid, tirzepatid och semaglutid skiljer sig åt i sin receptoraktivitet: retatrutid aktiverar receptorerna för GIP, GLP-1 och glukagon, tirzepatid (Mounjaro) är en GIP- och GLP-1-agonist, och semaglutid är en GLP-1-agonist. Ingen publicerad studie har ännu jämfört deras biverkningar direkt.

Förekomsttal från separata studier kan inte jämföras direkt, eftersom populationer, studielängder och studiedesign skiljer sig åt. Två direkta jämförelser pågår: TRIUMPH-5 (NCT06662383) testar retatrutid mot tirzepatid, med planerat datum för slutförande av den primära delen i november 2026, och TRANSCEND-T2D-2 (NCT06260722) testar retatrutid mot semaglutid vid typ 2-diabetes; dess primära del planerades vara klar i augusti 2026, men inga resultat hade publicerats i registret i september 2026.

För viktresultaten med retatrutid, se de fullständiga resultaten från TRIUMPH fas 3; referensstudierna för tirzepatid och semaglutid är SURMOUNT-1 och STEP 1.

Varifrån uppgifterna om biverkningar av retatrutid kommer

Uppgifterna om tolerabilitet kommer från två vetenskapligt granskade fas 2-studier samt fas 3-programmen TRIUMPH och TRANSCEND. Bland fas 3-studierna har endast TRANSCEND-T2D-1 publicerats i en vetenskapligt granskad tidskrift i september 2026, medan siffrorna för TRIUMPH-1 till TRIUMPH-4 kommer från Lillys pressmeddelanden.

Antalen för TRIUMPH-1 och TRIUMPH-3 avser randomiserade deltagare; registren anger något färre inskrivna deltagare.

Retatrutiddoser i studierna: kort översikt

Retatrutid är ett läkemedel under prövning utan godkänd doseringsrekommendation, och siffrorna här gäller studiedoser eller rapporterad användning, inte råd. Fas 3-studierna börjar med 2 mg en gång i veckan och ökar dosen var fjärde vecka genom stegen 2, 4, 6, 9 och 12 mg, med måldoser på 4, 9 eller 12 mg beroende på studie.

För rapporterad användning anger en leverantörs produktsida (BergdorfBio) 0,5 mg per vecka som ett forskningsprotokoll för nybörjare och 2 till 12 mg per vecka som ett avancerat protokoll. Siffran 0,5 mg är inte en startdos i fas 3; i fas 2-studien om typ 2-diabetes var det en lågdosgrupp utan dosökning. Den fullständiga dostabellen och dostitreringen för retatrutid tar upp varje dossteg.

Så rekonstitueras och injiceras retatrutid: kort guide

Forskningsflaskor som forskningsflaskan med retatrutid innehåller frystorkat pulver som blandas med bakteriostatiskt vatten (10 ml) före användning. För en flaska med 10 mg ger tillsats av 2 ml en koncentration på 5 mg/ml.

Beräkningen är enkel: koncentrationen i mg/ml är mängden i flaskan i mg dividerad med mängden lösningsmedel i ml; volymen i ml är dosen i mg dividerad med koncentrationen; antalet enheter på en U-100-spruta är volymen i ml multiplicerad med 100. Vid 5 mg/ml motsvarar en dos på 2 mg 0,4 ml eller 40 enheter, och 0,5 mg motsvarar 0,1 ml eller 10 enheter, eftersom en enhet på en U-100-spruta är 0,01 ml. Om du är osäker på hur mycket bakteriostatiskt vatten som ska tillsättas för andra flaskstorlekar kan du använda peptidkalkylatorn.

En enhet på en U-40-spruta är 0,025 ml, så en förväxling av skalorna för U-40 och U-100 leder till ett doseringsfel med faktorn 2,5; markeringarna på sprutan anger volym, inte mängden läkemedel. Nåltekniken följer insulinrekommendationerna FITTER 2016 och FIT UK 2019, där de kortaste nålarna (4 mm för penna, 6 mm för spruta) rekommenderas i första hand. En stegvis genomgång finns i injektionsguiden för retatrutid; för allmän utrustning, se injektionsmaterial och injektionstillbehör. I studierna injiceras retatrutid subkutant en gång i veckan.

Juridisk status och dopningsstatus (september 2026)

I september 2026 är retatrutid ett läkemedel under prövning som ingen myndighet har godkänt, och det får inte lagligen säljas eller marknadsföras för användning på människor. Laglig tillgång sker via Lillys studier och, sedan juni 2026, ett program för utökad tillgång före godkännande (NCT07629401) för personer med BMI på minst 35 och minst två allvarliga obesitasrelaterade tillstånd, när godkända behandlingar inte har fungerat och deltagande i en studie inte är möjligt.

Lilly planerar att lämna in sin ansökan om biologiskt läkemedel (Biologics License Application) till FDA under första kvartalet 2027. FDA har varnat säljare av forskningskemikalier för att retatrutidprodukter märkta ”endast för forskning” behandlas som icke godkända läkemedel när de erbjuds för användning på människor, och i augusti 2026 stämde Lilly sex säljare av retatrutid.

På WADA:s förbudslista omfattar kategori S0 farmakologiska substanser som saknar godkännande från hälsomyndigheter för användning på människor, däribland läkemedel under klinisk utveckling. Listan för 2027, publicerad i september 2026 och gällande från den 1 januari 2027, behåller S0 med ytterligare exempel. Retatrutid nämns inte vid namn, men eftersom det är ett läkemedel under klinisk utveckling utan godkännande för användning på människor omfattas det av definitionen för S0, och S0-substanser är förbjudna vid alla tidpunkter, både inom och utanför tävling. Idrottare kan kontrollera statusen hos NADA eller Global DRO. Godkända GLP-1-receptoragonister som semaglutid och tirzepatid är inte förbjudna och finns kvar i övervakningsprogrammet för 2027.

Vanliga frågor

Vilka är de vanligaste biverkningarna av retatrutid?

Gastrointestinala besvär är de vanligaste biverkningarna i studieprogrammet. I fas 3-studierna TRIUMPH drabbades 13,7 till 43,2 procent av deltagarna som fick retatrutid av illamående, jämfört med 5,8 till 14,8 procent med placebo, beroende på studie och dos, och rapporterna beskriver besvären som oftast lindriga till måttliga. Diarré, förstoppning och kräkningar är de andra vanliga besvären, och i TRIUMPH-3 var diarré vanligare än illamående.

Tolereras 9 mg bättre än 12 mg?

Det finns inget konsekvent mönster. I TRIUMPH-1, TRIUMPH-3 och TRIUMPH-4 avbröt fler deltagare behandlingen på grund av biverkningar med 12 mg än med 9 mg, medan andelen behandlingsavbrott var högre med 9 mg (11,6 procent) än med 12 mg (7,7 procent) i TRIUMPH-2. Illamående var vanligare med 12 mg än med 9 mg i varje studie som rapporterade båda doserna.

Vad är dyestesi (stickningar i huden) vid retatrutid?

Dyestesi innebär stickningar, sveda eller en på annat sätt förändrad känsel i huden. Det har dokumenterats i studierna av retatrutid: 20,9 procent med 12 mg i TRIUMPH-4 jämfört med 0,7 procent med placebo, och 2,3 till 4,5 procent i TRANSCEND-T2D-1 jämfört med ingen med placebo. I TRIUMPH-4 var de flesta fallen lindriga och ledde sällan till att behandlingen avbröts. I fas 2 förekom smärta vid lätt beröring endast med 12 mg.

Ökar retatrutid pulsen?

I fas 2-studien om obesitas ökade pulsen dosberoende, nådde sin topp omkring vecka 24 och sjönk sedan. Pressmeddelandena om TRIUMPH innehåller inga pulssiffror, och de fullständiga TRIUMPH-publikationerna saknas fortfarande, så någon sammanfattning av pulsen i fas 3 finns ännu inte.

Hur länge varar biverkningarna av retatrutid?

De citerade studierapporterna anger inte hur länge enskilda magbesvär varar. Det enda dokumenterade tidsförloppet gäller pulsresponsen i fas 2, som nådde sin topp omkring vecka 24 och sedan avtog; separat minskade en startdos på 2 mg i stället för 4 mg förekomsten av illamående. Halveringstiden på cirka 6 dagar förklarar veckodoseringen och är inte ett mått på biverkningarnas varaktighet.

Vad hjälper mot biverkningar av retatrutid?

Studierna dokumenterar en åtgärd: att börja med en lägre dos och öka långsammare. I fas 2 förekom illamående hos 17,1 procent vid 8 mg med en startdos på 2 mg, jämfört med 60,0 procent med en startdos på 4 mg, och fas 3-programmet höjer dosen var fjärde vecka från 2 mg. Inget testat protokoll för hantering av illamående eller diarré beskrivs i källorna som används här.

Hur ofta avbryter deltagare retatrutid på grund av biverkningar?

I TRIUMPH-1 till TRIUMPH-4 avbröt 3,8 till 18,2 procent av deltagarna på grund av biverkningar, jämfört med 4,0 till 4,9 procent med placebo. I TRANSCEND-T2D-1 var andelen 2 till 5 procent med retatrutid jämfört med ingen med placebo. I TRIUMPH-4 var andelarna med retatrutid lägre i undergruppen med BMI på minst 35 vid studiestart än i hela studiepopulationen.

Är biverkningarna av retatrutid värre än av tirzepatid eller semaglutid?

Ingen direkt jämförelse av tolerabiliteten har publicerats, och förekomsttal från separata studier är inte direkt jämförbara. Två direkta studier pågår: TRIUMPH-5 mot tirzepatid och TRANSCEND-T2D-2 mot semaglutid vid typ 2-diabetes; för TRANSCEND-T2D-2 planerades den primära delen vara klar i augusti 2026, och inga resultat hade publicerats i registret i september 2026.

Kan retatrutid orsaka lågt blodsocker?

I fas 2-studien på personer med typ 2-diabetes och i fas 3-studien TRANSCEND-T2D-1 rapporterades ingen allvarlig hypoglykemi. I fas 2-studien var de främsta biverkningarna lindriga till måttliga gastrointestinala besvär; i TRANSCEND-T2D-1 varierade andelen behandlingsavbrott på grund av biverkningar från 2 till 5 procent.

Är retatrutid säkert? Vilka allvarliga risker har studierna rapporterat?

Säkerheten på lång sikt är ännu inte fastställd: de fullständiga TRIUMPH-publikationerna saknas fortfarande, och den särskilda studien TRIUMPH-Outcomes pågår till omkring 2029. I TRIUMPH-3, där personer med befintlig hjärt-kärlsjukdom deltog, inträffade 44 allvarliga kardiovaskulära händelser med retatrutid jämfört med 52 med placebo (MACE-5) och 27 jämfört med 23 (MACE-3); ingen av skillnaderna var statistiskt signifikant. Pressmeddelandena anger inga siffror för pankreatit eller händelser som rör gallblåsan eller sköldkörteln.

Rapporterar retatrutidstudierna håravfall eller muskelförlust?

Källorna som citeras här anger inga siffror för håravfall eller muskelförlust. De dokumenterade händelserna är gastrointestinala symtom, minskad aptit, dyestesi och allodyni, pulsförändringar, antal kardiovaskulära händelser och behandlingsavbrott. Fullständiga vetenskapligt granskade publikationer om TRIUMPH-1 till TRIUMPH-4 saknas fortfarande i september 2026.

Källor

1. Jastreboff AM m.fl.: Retatrutid, en agonist för tre hormonreceptorer, vid obesitas: en fas 2-studie (NCT04881760). New England Journal of Medicine 2023.
2. ClinicalTrials.gov: registerresultat för NCT04881760 (biverkningar efter startdos, fynd om hudkänsel).
3. Rosenstock J m.fl.: Retatrutid för personer med typ 2-diabetes: en fas 2-studie (NCT04867785). Lancet 2023.
4. Coskun T m.fl.: LY3437943 från upptäckt till klinisk konceptvalidering. Cell Metabolism 2022.
5. Spolitu S m.fl.: Glukagonsignalering i levern reglerar PCSK9 och LDL-kolesterol (musstudie). Circulation Research 2019.
6. Urva S m.fl.: LY3437943, fas 1b-studie med flera stigande doser (NCT04143802). Lancet 2022.
7. Bajaj HS m.fl.: TRANSCEND-T2D-1 (NCT06354660). Lancet 2026.
8. Lilly, 23 juli 2026: övergripande resultat från TRIUMPH-2 och TRIUMPH-3 (NCT05929079, NCT05882045), inklusive MACE-siffrorna för TRIUMPH-3.
9. Lilly, 21 maj 2026: övergripande resultat från TRIUMPH-1 (NCT05929066).
10. Lilly, 11 december 2025: övergripande resultat från TRIUMPH-4 (NCT05931367).
11. Lillys finansiella resultat för andra kvartalet 2026: Form 8-K, bilaga 99.1 (BLA planerad till första kvartalet 2027).
12. ClinicalTrials.gov: TRIUMPH-5 (NCT06662383), retatrutid mot tirzepatid.
13. ClinicalTrials.gov: TRANSCEND-T2D-2 (NCT06260722), retatrutid mot semaglutid.
14. ClinicalTrials.gov: TRIUMPH-Outcomes (NCT06383390).
15. ClinicalTrials.gov: utökad tillgång till retatrutid före godkännande (NCT07629401).
16. U.S. Food and Drug Administration: varningsbrev till Gram Peptides (31 mars 2026).
17. BioPharma Dive: Lilly stämmer säljare för svartmarknadsförsäljning av obesitasläkemedel (12 augusti 2026).
18. World Anti-Doping Agency: förbudslistan för 2027 (publicerad i september 2026, gäller från den 1 januari 2027).
19. IFBB: återgivning av WADA:s förbudslista (S0, icke godkända substanser).
20. Jastreboff AM m.fl.: SURMOUNT-1, tirzepatid (NCT04184622). New England Journal of Medicine 2022.
21. Wilding JPH m.fl.: STEP 1, semaglutid 2,4 mg (NCT03548935). New England Journal of Medicine 2021.
22. Barrera F, Murvelashvili N: insulinsprutor för veterinärbruk (skalor för U-100 och U-40). Case Reports in Endocrinology 2019.
23. Frid AH m.fl.: Nya rekommendationer för insulintillförsel (FITTER). Mayo Clinic Proceedings 2016.
24. FIT UK: Storbritanniens rekommendationer för injektions- och infusionsteknik, femte upplagan. 2019.